Alla inlägg av Christofer Landerby

Utbildning – Framgångsrik förhandling

En lyckad förhandling ger både dig och din motpart goda förutsättningar att skapa och bibehålla goda relationer. Förhandlingsteknik handlar både om att argumentera för sina idéer och lösningar men också om att anpassa sig till sin motparts önskemål och målsättningar. Insikt i ditt eget och andras beteende och hur du kan använda detta i en förhandlingssituation är därför en avgörande framgångsfaktor.

Denna två dagars utbildning var praktiskinriktad och innehåller övningar och rollspel som belyser de olika faserna i förhandlingsarbetet. Med träning och kunskap i förhandling så har du möjlighet att undvika fallgropar och samtidigt göra din motpart nöjd.

Jag fick lära mig att:

  • Genomföra principstyrda förhandlingar som leder till ”rättvisa och sunda överenskommelser”
  • Införa en processmetod i din förhandlingsteknik
  • Formulera kommunikationsstrategier baserade på olika situationer
  • Utveckla en säker förhandlingsstil för att motverka hårdför taktik
  • Tillämpa psykologiska principer för att förhandla effektivt

Jag kommer att ha nytta av denna kurs både i min yrkesroll men också i mitt privatliv, med vänner, familj men framförallt med sambo.

Läskigt med potatis?

Oftast när gemene man får frågan vad de vet om just GI (glykemiskt index), så är det återkommande svaret följande: högt GI är farligt, lågt GI är bra. Det kan jag köpa, men lite sanning med modifikation är det allt. En sån enkel uppdelning har gett vissa livsmedel oförtjänt dåligt rykte. Som potatis exempelvis.

Ett vanligt missförstånd att potatis är ”dåligt” på grund av sitt höga GI värde, medan pasta med sitt något längre GI-värde är mycket bättre. Men glykemiskt index är bara ett mått på hur snabbt blodsockret höjs efter en måltid – det säger  inget om hur mycket kolhydrater (socker) måltiden innehåller.

GI och kolhydratinnehåll

Själva GI-värdet är baserat på 50 gram rena kolhydrater. Låt oss titta på kolhydratinnehållet och GI-värdet på potatis och pasta:

  • 100 gram potatis innehåller 16 gram kolhydrater (GI-värde 62
  • 100 gram pasta innehåller ca 70-75 gram kolhydrater (GI-värde 35-45)

Som jag skrev ovan så baseras GI värdet på 50 gram kolhydrater. För att kunna jämföra GI-värden så behöver man alltså veta mängden kolhydrater i livsmedlen man ska jämföra. Om vi nu jämför potatis med pasta ser vi då att:

  • För att komma upp i 50 gram kolhydrater så behöver vi alltså äta hela 315 gram potatis, men bara 70 gram pasta för dessa ska vara jämförbara med varandra. En stor skillnad i gram mätt!

Slutsats om högt och lågt GI

Detta visar att det inte går att stirra sig blind på GI-värden. GI ett generellt ett bra värde att utgå från när man vill hålla blodsockret på en jämn nivå, men man måste även ta i beräkning hur fördelningen av näringsämnen (mängden kolhydrater i det här fallet) i livsmedlet ser ut, och hur måltiden är komponerad. I potatisens fall har det dessutom ett högre mättnadsindex än pastan – vi blir alltså mättare av potatis än pasta om vi äter samma mängd.

Så alla potatisälskar där ute i landet, fortsätt äta vanlig koktpotatis med gott samvete trots det något högre GI-värdet än pasta.

 

Finns det en ”gyllene metod” vid viktnedgång?

Jag får ofta frågan: ”Christofer Landerby, hur gör jag för att gå ner i vikt?” Min klassiska motfråga är oftast: varför vill du gå ner i vikt? Sen börjar frågorna hagla om vilken metod eller diet som är bäst, hur ska jag träna, är fett farligt, är socker farligt, promenader innan eller efter frukost, frukt innehåller ju socker och det har jag hört är farligt, vin är ju bra för blodet – eller hur?

Finns det en ”gyllene metod”?

Det är inte konstigt att dessa frågor dyker upp i detta informationssamhälle där vi (på gott och ont) drabbas alltför ofta av informationskollaps. Att söka efter den ”gyllene metoden” för viktnedgång tror jag är svårt och besvärligt. Under vägens gång så hinner man med att testa en rad olika metoder och på köpet har man åkt på en viktresa likt en berg- och dalbana.

Metod eller diet spelar mindre roll

Så mitt svar på frågan hur man går ner i vikt är: metod eller diet spelar ingen större roll gällande viktminskningen – det absolut viktigaste är att du har rätt verktyg att ta fram i vardagen eller i svåra situationer och en välfylld verktygslåda när du sedan vill stabilisera vikten (för att göra en livsstilsförändring). Det går inte att lägga över ansvaret på samhället, arbetet, kollegor eller partner utan här får man verkligen rannsaka sig själv och sätta tydliga mål, realistiska mål. Det är oftast här det brister. Att gå ner i vikt kan alla. Men denna gång skall vi stanna där.

Fokus på vardagsmaten

Allt för oftast fokuserar man bara på de stora kaloribomberna – tårtan på kalaset, frosseriet på firmafesten och lördagsgodiset. Detta är givetvis något man behöver ta i beaktning. Men fokus bör ligga på vardagsmaten – det du äter i princip varje dag året runt. Har man en bra grund med matvanor till vardags så spelar godsaker på kalaset eller firmafesten mindre roll.

5 tips som kan vara användbara

  1. Köp hem bra mat. Att köpa hem godis, bullar eller kakor för att spara till ”festen” om tre veckor bara för att det är ett bra pris är troligen en mindre bra idé. Man äter det som finns hemma, oftast förr än senare.
  2. Ät regelbundet. Försök äta var 3-4 timme (och inte småäta mellan målen). Detta för att hålla blodsockret stabilt och minska sötsuget.
  3. Ät allt men inte alltid. Man kan äta det mesta – men inte alltid varje dag.
  4. Var fysisk aktiv. Den bästa träningen är den som blir av. Träna det som du tycker är kul.
  5. Sätt realistiska mål. Vilket viktmål är realistiskt för dig, utifrån din nuvarande livssituation?  Tänk långssiktigt. Vad kommer du klara av att göra varje dag under en längre tid?

 

Din valda sanning – går den att ändra?

Vi har alla sedan barnsben format eller ärvt bestämda uppfattningar om hur saker och ting är – om världen, våra medmänniskor och om oss själva, vårt liv och vår livsstil.

Dessa uppfattningar kan vara objektiva: jorden är rund, snö är kallt, jag är 182 cm lång. Andra är mer subjektiva men kan uppfattas som lika ”sanna” som de objektiva. Det är inte ovanligt att dessa subjektiva uppfattningar är lite negativa, inte minst om oss själva: jag är en lat person, jag klarar inte det här, jag är inte en person som tränar.

Det är enkelt att fasta i en sån här ”vald sanning”, och därmed begränsa sig själv. Därför kan det vara värt att emellanåt ifrågasätta dem:  Varför gör jag på detta viset egentligen? ”Är” det så här eller har jag ett val?

En illustrerande anekdot

I ett experimentrum befann sig 20 stycken apor. I rummet fanns en smal stege som ledde upp till en härlig gul klase bananer. Forskarna ville se hur aporna kunde förstå orsak och verkan.

När första apan klättrade på stegen för att hämta en banan så började det genast spruta iskallt vatten på de andra aporna i rummet. Samma sak upprepades när nästa apa klättrade upp på stegen för att nå bananen.

Några apor förstod kopplingen mellan stege och obehagligt kallt vatten, så när tredje apan skulle försöka hämta en banan så protesterade de vilt och blockerade stegen. Nu förstod alla apor att stegen innebar obehag och var något man skulle passa sig för.

Forskarna bytte ut en av de tjugo aporna mot en helt ny apa. Denna apa fick syn på klasen med bananer och skulle precis klättra upp för stegen men då utbröt en vild demonstration från de övriga nitton aporna. Den nya apan drog sig snabbt undan från stegen – men utan att veta varför.

Ytterligare en apa byttes ut mot en ny, och samma sak hände igen. Forskarna fortsatte att byta ut apa efter apa tills alla de ursprungliga tjugo var utbytta mot nya.

Där stod nu dessa apor och stirrade hungrigt på klasen med bananer som alla ville åt, men ingen vågade närma sig stegen och ingen förstod egentligen varför.

Vad har du för vald sanning?  Är den skriven i sten eller går den att ändra på? Hindrar du dig själv från att nå bananen?

 

Smarta vägval eller tur?

Jag har så många gånger fått höra ”men Christofer, du har alltid sådan tur”. Tur med arbeten, tur med kärleken osv. Men jag anser att något annat ligger bakom detta än just tur.

Jag har alltid haft ett stort socialt nätverk av bra människor runt mig, människor som besitter otrolig kompetens och kunskap. Jag har genom mitt nätverkande och smarta vägval tagit mig dit där jag är idag. Jag vill inte lämna något åt slumpen och känna att jag inte kunnat göra nått åt det, vill någon person söka information om mig så skall detta gå lätt, just denna person kanske leder mig vidare till fler smarta vägval i livet. Smarta vägval för mig handlar om att ta sig från punkt A till punkt B  med hjälp av de verktyg man har samlat på sig genom livet.

”Tur har den som är bäst förberedd”