Att projektleda är som att lira boll

Jag arbetar som projektledare med sälj- och marknadsaktiviteter allt för ofta ute i retail (handeln). Slår (googlar) man på ordet ”projektledare” så får man upp hur mycket som helst, vilket kan vara förvirrande. Men att vara projektledare för mig innebär också hur mycket som helst………att ha reda på.

1. Vara en god organisatör och skicklig på att ”multitaska”.                                         Den organisatoriska förmågan hos oss projektledaren är inte sällan avgörande för hur ett projekt lyckas. Projektledaren bör kunna hantera flera projekt och flera uppgifter samtidigt, och hålla koll på olika delar av projektet med dagliga uppföljningar.

2. Kunna ta kommandot och leda sitt team.
En projektledare behöver vara en god ledare. Hon behöver inspirera deltagarna, måla upp en vision om vart man är på väg och vara tydlig med de utmaningar som finns och hur man ska hantera dem.

3. Kommunicera tydligt.
Effektiv och tydlig kommunikation är a och o. En projektledare behöver hela tiden försäkra sig om att alla som påverkas av och är delaktiga i projektet har förstått vad som förväntas av dem. Och säkerställa att projektdeltagarna kommunicerar tydligt med varandra.
Man behöver också kunna avgöra vilken information som ska gå ut när, och till vem.

4. Veta när och hur man bör förhandla.
En bra projektledare behöver vara en skicklig förhandlare.
I de flesta projekt stöter man på folk som har skilda intressen och mål, och inte vill bidra till projektet. Då behöver man förhandla och försöka förstå vad som driver dem – för att motivera dem att hjälpa projektet framåt.

5. Ha koll på detaljerna.
Detaljer, stora som små, kan vara avgörande för projektets resultat.

6. Vara en snabb problemlösare.
Alla projekt stöter på problem. Då gäller det att snabbt identifiera och åtgärda dem. Hur projektledaren hanterar problem är en viktig bit i hur skicklig han är.

7. Kunna tekniken. 
Det allra bästa är om hon har sådan teknisk kompetens om området man projektleder att hon själv kan utföra en del av uppgifterna i projektet – det brukar inge respekt hos övriga projektdeltagare.

Alla dessa sju punkter är ett minimum och ett krav för att lyckas som projektledare. De projekt jag driver innehåller till 9 av 10 fall även personal som på något sätt utför en aktivitet. Inte nog med att jag ska styra projektet, jag ska även bemanna det – vilket är det grymmaste som finns.

Ett projekt har alltid en förberedelse, en början och ett slut, precis som en fotbollsmatch. Innan ser man till så alla bitar är på plats innan domaren blåser igång matchen. Väl under matchen sliter man häcken av sig, ibland slår man en felpass men då jagar man ifatt bollen direkt. Sedan blåser domaren av. Först då kan man utvärdera hur matchen gick, gå igenom vad som inte får hända till nästa match och sedan början förberedelserna igen. Låter inte detta helt sinnesjukt kul – att få ”spela fotboll” på arbetet.

Christofer Landerby är en lagspelare – fast älskar att ha en fri roll.

Följa upp din jobbansökan?

Arbetsförmedlingen har framförallt lyckas med med en sak – det är att få jobbsökande människor att följa upp sina arbetsansökningar – dock helt utan relevans och tanke.

Fråga rekryteraren relevanta frågor om tjänsten du sökt, kan du läsa svaret på hemsidan eller i annonsen – avstå – du stärker inte dina aktier direkt

 

Har du relevanta frågor om tjänsten så ska du absolut följa upp ansökan, du kanske till och med ska fråga dessa frågor innan du skickar in din ansökan, allt för att matcha det personligabrevet och CV mot den faktiska tjänst du söker. När du väl får tag på rekryteraren så inled inte samtalet med ”du var svår att få tag i” lämna inte heller ett mobilsvar där du ber rekryteraren ringa upp dig. Tänk på att du har cirka 7 sekunder på dig att göra intryck, ta vara på den tiden på bästa sätt.

Jag får in ett par hundra ansökningar i veckan, då ska man veta att en stora delen av min arbetstid går åt att projektleda min personal, så inför nästa gång du har tänk att följa upp din ansökan (jag kan nog tala för alla rekryterare) så gör det med finess och relevans. Så ska du se att chanserna ökar.

Stoppa inte in tandborsten om du inte tänkt borsta

Det var en morgon för några veckor sedan, jag stod i badrummet och skulle borsta tänderna, vi har numera en dyr eltandborste som ska göra succe mot karies och baktus. Som sedvanligt stoppar jag tandbortsen med tandkräm i munnen och trycker igång den. MEN, där står jag cirka 30 sekunder med brummande i munnen medan jag gör något annan. Jag tar sedan ur tandborsten och sköljer av den. Omedvetet tror jag att jag faktiskt har borstat mina tänder – i själva fallet har jag bara haft den i munnen utan en ända rörelse.

Jag får ofta frågan vad jag gör bra, mitt svar är att – jag  gör något – en doer  (jag står inte bara där med tandborsten i munnen och trott att jag utfört något). Exempel, jag mailar sällan någon i jobbet bara för att köpa mig tid och klappa mig på axeln och säga ”vad duktig du är Landerby som gjort detta”. Det är hemskt när organisationer mailar/skickar vidare ansvaret så att man själv är fri. Exempel, har du gjort slutrapporten? ”jag väntar på svar från Niklas så var på honom istället”. Detta är så otroligt oproffsigt, ta tag i dina uppgifter och lös dem och skicka inte runt den varma potatisen bara för att rädda ditt eget skinn.

”Stoppa inte in tandborsten om du inte tänkt borsta” Landerby 2013

Växa på höjden inte på bredden

När jag härom veckan satt och pratade som så många andra gånger om arbeta med en väldigt förstående (visade det sig att det var, jag kommer förklara) person. Jag lämnade rummet och har sedan dess tänk på vad vi diskuterade och jag vet inte om jag blev klokare, dock så sattes några tankenötter i huvudet på mig som jag har burit med mig sedan dess.

Jag satt tillsammans med denna person och jag berättade om vad jag gör på mitt arbete, började så klart med vad som jag primärt gör och vad jag ska göra. Det blev mer och mer  ”sen gör jag detta också, och detta, sen detta och ibland detta”. Jag hade säkert glömt hälften av vad jag gör innan han avbröt mig och sa ”Christofer Landerby, det verkar som om du vill så mycket mer men blir hindrad från att klättra, det är därför du tar på dig allt vid sidan om, du växer inte längre på höjde, du växer på bredden” . Jag blev glad och samtidigt överraskad av vad jag hörde, en mer eller mindre främmande person förstod mig så otroligt bra, kanske hade han varit där själv ?! Alla som känner mig vet att jag är extremt driven och når alltid dit jag vill, kanske inte den rakaste vägen, men jag når dit.

Jag kan inte med säkerhet säga att anledningen till växandet på bredden har en korrelation med frånvarande av ”höjd-växandet”, men jag tycker det låter rimligt och blev som sagt va glad över att någon satte ord på hur jag känner. Rimligt eller ej, det bryr jag mig inte om, nu ska jag i alla fall låt mig växa långt över vad som är normalt.

Få in oss män i provhytten och vi är sålda….

Mina kära kollega, retail guru och vän Henrik Öhman skriver nedan om vikten att få in oss ”män” i provhytten för att få oss till avslut i klädbutiken. Intressant läsning.

En man går in i en klädbutik. Han ser sig om, plockar åt sig ett par plagg och kliver in i provrummet. Hur ofta slutar provrumsbesöket i att han köper något av de plagg han prövat? Svaret är i 75 procent av fallen! Att sälja kläder till män är egentligen ganska enkelt. Försök att få in dem i provhytten så fort som möjligt så kommer det med stor sannolikhet gå bra!

Föreställ dig nu en kvinna som befinner sig i samma situation. Hur ofta köper hon något av plaggen hon testat? Leder hennes provrumsbesök till avslut lika ofta som för mannen? Gissa. (Svaret finner du längst ned).

Exemplet, som jag ofta använder i mina föreläsningar om kundbeteende i butik, illustrerar inte bara (som du säkert gissat) att det finns skillnader mellan kvinnors och mäns butiksbeteende. Det visar även hur viktiga provrummen är för klädhandelns framgång. Det är därför en gåta varför så många provrum behandlas styvmoderligt av butikerna. Alltför ofta möts kunderna av kvarlämnade kläder från tidigare besökare och dammråttor stora som taxar – och detta på den plats där flest köpbeslut fattas.

För ett tag sedan hjälpte jag en klädkedja med att just öka konverteringsgraden bland deras kvinnliga besökare i provrummen. Genom undersökning och analys fick vi fram en lista med åtgärder som enkelt och billigt kunde implementeras i tre testbutiker. Effekten av förändringarna blev enorm. Konverteringsgraden ökade med 3 procentenheter och den totala försäljningen ökade med 30 procent jämfört med kontrollbutiker. Hävstångseffekten i försäljning uppstod till följd av att när den kvinnliga kunden bestämt sig för att köpa ett plagg sänktes tröskeln att köpa ytterligare ett plagg dramatiskt. Små förändringar som ger stora effekter.

Resultatet visar också hur viktigt det är att undersöka och förstå kundernas beteende i butik – hur du säljer är minst lika viktigt som vad du säljer i butik.

(För en ”normal” klädbutik ligger den kvinnliga konverteringsgraden i provrum på ca 16 procent. Resultaten kommer från undersökningar som Paco Underhill initialt gjort och som sedan replikerats med stabila resultat otaliga gånger).

Att maila är så 2012

Runskrift – brevduva – posten – email – sms – ???

Jag driver upp mot hundra projekt av varierande längd och storlekar. Driver det sedan ett tag i hela Norden. Att ha kontakt med människor som ska utföra en uppgift är verkligen A eller O för att lyckas. Men något som jag verkligen lärt mig är det här med att maila något, är så 2012, det går för långsamt (trots att de allra flesta bär med sig både mail och Instagram i sin smarta telefon) för informationen/budskapet att nå fram till mottagaren. Att ringa är för mig att föredra, ibland sms. Men många gånger verkar inte detta räcka,  dagens ”ungdomar” vill ha något annat, något som på en bråkdels sekund ger dem all information de kan få (direkt och nu inte sen och sent). Sluta maila och sms och börja ring eller kom på nått nytt, annars är du ute…….

Ångest efter semestern – 127 mail

Att gå på semester för sommaren är för allt för många förenat med lättnad. Lika stor lättnad som det är ångest när personen ska komma tillbaka efter semestern. Allt fler kollegor och bekanta påbörjar semestern mitt i veckan, vilket  ofta medföra att man är tillbaka mitt i veckan, låter rimligt tycker jag. Det blir som att mjukstarta lite efter en del vilande.

Jag har medvetet kollat både jobb mail och mobil under semestern, många anser att det är galenskap, möjligtvis, men det är ett sätt för mig att hela tiden ha kontroll. Detta låter pretentiöst men jag har på nått sätt lärt mig värdera vad som är viktigt och bråttom. Just det som behövs göras just då gör jag, annars får det vänta.

127 nya mail trots kontinuerligt ”kikande” på mailkorgen. När jag väl gick igenom dem så har jag nu 26 kvar som kräver någon form av action. Inte så farligt. Jag har jobbar tre dagar nu sedan jag kom tillbaka.

Med risk att låta sådär över duktig så är jag väldigt glad att vara tillbaka på jobbet. Grymt roligt. Med andra ord – ingen ångest på Christofer Landerby inte.

Ledare Vs Boss

Jag fick för många år sedan höra ett bra citat som jag använde under mina föreläsningar inom hälsa och motivation. Det var att ”man gör inte som chefen säger utan man gör som chefen gör”. Kort och gott. Du ska föregå med gott exempel för att få dina medarbetare med dig. Jag försöker anamma detta till 100%, vill jag att min omgivning ska arbeta hårt måste jag arbeta hårdare. Vill jag att min omgivning måste visa respekt måste jag visa ännu mer respekt. Ja ni fattar.

”lätt att vara efterklok”

Har du slängt dig med det slitna ordspråket ”det är lätt att vara efterklok” sluta med det. Stå för dina handlingar. Vara rakryggad. Var stolt. Jag har fått höra några gånger nu på slutet att jag är slug,haha,  jag tar det som en komplimang. Jag är slug eftersom jag ofta har en avsikt med det jag gör och säger. Hur jag lägger fram saker och ting. Jag är inte efterklok utan ”förklok” (om man kan säga så).

Landerby – Tur har den som är bäst förberedd 

VI HANDLAR MED NÄSAN

Henrik Öhman är en av Europas främsta experter på kundbeetende i butik och detaljhandelstrender. Han leder arbetet inom affärsområdet Retail Intelligence på Sale Nordic – Min vän och Kollega har skrivit inlägget nedan.

Dagen efter vi lanserade bloggen http://retailblog.salenordic.com/  fick jag ett mail med frågan om sinnesmarknadsföring i butik, dvs. hur försäljningen av varor och tjänster kan påverkas genom stimulans via syn, ljud, doft, smak och känsel. Ett oerhört fascinerande ämne och som jag har haft möjlighet att vid ett par tillfällen titta närmare på. (För den intresserade finns det flera bra böcker på området exempelvis Martin Lindstroms ”Brand sense” och ”Buyology” samt svenska ”Sinnesmarknadsföring”, som för ett par år sedan utsågs till årets marknadsföringsbok. )

”It’s more to the picture than meets the eye” /Neil Young
Våra sinnens kapacitet att hantera information skiljer sig kraftigt åt. Drygt 80 procent av alla våra intryck kommer från det vi ser. Trots synens dominans så är intrycken vi tar in från övriga sinnen långt ifrån oviktiga och genom att stimulera dem på rätt sätt kan försäljningen i butik ökas dramatiskt.
Tabell: De mänskliga sinnenas kapacitet avseende hur mycket information de kan hantera
Procent av all information som hjärnan mottar
Syn 83 %
Hörsel 11 %
Lukt 1 %
Smak 3,5 %
Känsel 1,5 %
(Tabellen är hämtat från Marknadsföring i butik kap. 8, Jens Nordfält)

Trots att lukt endast står för en procent av alla våra intryck så har det i massor av sammanhang visat sig vara oerhört kraftfullt verktyg vid försäljning. Klassiska exempel är hur doften av nybakat bröd i dagligvarubutiker och vid hus/lägenhetsförsäljningar påverkar besökarnas positivt. Ett annat exempel är försäljningen av kläder påverkas av doft. Amerikanska kedjan Abercrombie & Fitch (A & F) är ett annat exempel. I deras butiker pumpas deras egna parfymdoft ut för att skapa rätt stämning i butiken.

(A & F är mästare på sinnesmarknadsföring i butik och använder sig även av ljud och särskild belysning för att skapa en kundupplevelse utöver det vanliga. Ett tips är att besöka någon av A & F:s systerbutiker Hollister butiker i Stockholm, som ger en liknande upplevelse.)

För några år sedan var jag med om att replikera ett amerikanskt experiment för att studera effekterna av doft på försäljningen av herrskjortor. I korthet gick det ut på att doften av nytvättat bomullsskjorta pressades ut i butik och effekterna jämfördes med försäljningen i andra butiker. Effekten av att endast ändra doften i butik var enorm: försäljningen av skjortor ökade med 700 procent jämfört med kontrollbutikerna.

Skjortexemplet och massa andra undersökningar pekar alla i samma riktning: Vi handlar med näsan och genom att pumpa ut rätt doft ökar försäljningen dramatiskt. Frågan som naturligt följer är varför inte fler detaljhandelsföretag jobbar med dofter i butik? Ett svar är att kunskapen saknas och mognadsgraden inte är tillräcklig. Vi på Sale Nordic är dock övertygade om att anpassade dofter kommer att bli ett betydligt vanligare inslag i butiker av alla slag de närmaste åren.

Besök www.salenordic.com för att få veta mer.