När jag härom veckan satt och pratade som så många andra gånger om arbeta med en väldigt förstående (visade det sig att det var, jag kommer förklara) person. Jag lämnade rummet och har sedan dess tänk på vad vi diskuterade och jag vet inte om jag blev klokare, dock så sattes några tankenötter i huvudet på mig som jag har burit med mig sedan dess.

Jag satt tillsammans med denna person och jag berättade om vad jag gör på mitt arbete, började så klart med vad som jag primärt gör och vad jag ska göra. Det blev mer och mer  ”sen gör jag detta också, och detta, sen detta och ibland detta”. Jag hade säkert glömt hälften av vad jag gör innan han avbröt mig och sa ”Christofer Landerby, det verkar som om du vill så mycket mer men blir hindrad från att klättra, det är därför du tar på dig allt vid sidan om, du växer inte längre på höjde, du växer på bredden” . Jag blev glad och samtidigt överraskad av vad jag hörde, en mer eller mindre främmande person förstod mig så otroligt bra, kanske hade han varit där själv ?! Alla som känner mig vet att jag är extremt driven och når alltid dit jag vill, kanske inte den rakaste vägen, men jag når dit.

Jag kan inte med säkerhet säga att anledningen till växandet på bredden har en korrelation med frånvarande av ”höjd-växandet”, men jag tycker det låter rimligt och blev som sagt va glad över att någon satte ord på hur jag känner. Rimligt eller ej, det bryr jag mig inte om, nu ska jag i alla fall låt mig växa långt över vad som är normalt.