• Ha regelbundna individuella samtal. När medarbetare och chef inte sitter på samma ort är det extra viktigt att chefen prioriterar att regelbundet prata på telefon eller via nätet. Då kan alla känna sig hörda och sedda.
• Var noga med arbetsfördelning, så att både du och medarbetarna vet vem som gör vad.
• Satsa på ett kommunikativt ledarskap. ”Hur mår du?” är viktigare än ”Hur går det?”.
• När man jobbar på distans är det lätt hänt att jobb och privatliv flyter ihop. Försäkra dig som chef om att medarbetarna hittar en bra balans.
• Ha regelbundna telefon- eller teams-möten även för arbetsgrupper. Ha alltid en tydlig agenda med start- och stopptid och tid för frågor.
• Avsätt en tid varje vecka då medarbetarna vet att du är tillgänglig.

I

Halkar ofta in i olika forum eller diskussion om vad som ”egentligen” motiverar individer eller team på arbetsplatser. Just precis nyss halkade jag över en sammanställning som Lunds Universitet tagit fram om vad som motiverar dig på jobbet. Det är svårt att generalisera vad ordet motivation innehåller, men nedan är tre bra utgångspunkter.

Drivs du av att prestera, ha goda relationer eller makt att påverka? Inom organisationspsykologin har man under mer än ett halvt sekel letat efter nyckeln till mer motiverade medarbetare och efter hand kunnat enas om några robusta forskningsrön som LUM sammanfattar en del av här.

Vad som motiverar oss beror både på vilka vi är, och hur vi påverkas av organisationsklimatet och personer runt oss. En lång rad teorier har presenterats och diskuterats – från Maslows behovstrappa till McClellands prestationsbehovsteori. Trots att det inte finns några enkla metoder för ökad motivation, så har sextio års forskning destillerat fram några hållbara rön.

Tydliga mål

Att ha tydliga mål och få feedback på prestation är två viktiga och väl beforskade faktorer. Målen ska vara begripliga och så konkreta som möjligt. Det ska vara tydligt vad som förväntas, medarbetaren ska veta när hen har gjort ett bra jobb. Att få uppskattning för sina ansträngningar och konstruktiv feedback på prestation regelbundet är också basalt för motivation.

Att få arbeta med helheter, att skapa något från ax till limpa, är mer motiverande än att få jobba med ett steg i en längre process. Troligtvis ger delaktighet i större sammanhang en upplevelse av större meningsfullhet – och mer varierade arbetsuppgifter.

Att åtgärda upplevda orättvisor är viktigt – de sänker motivationen rejält bland kollegor.

Motivation

Motivation är något individuellt. Enligt den amerikanske psykologen David McClellands teori styrs motivation främst av ett av tre olika behov: prestation, makt eller samhörighet. Vilket behov som dominerar vår motivation handlar om kulturell bakgrund och livserfarenhet och verkar vara ett stabilt personlighetsdrag. Som arbetsgivare blir det viktigt att ta reda på vad som driver olika medarbetare för att – i den mån det är möjligt – ge rätt sorts belöningar.

De som främst drivs av prestation, att åstadkomma resultat, vill ha svåra och utmanade uppgifter. De söker framgång och vill få mycket feedback på sitt arbete. De gillar att arbeta ensamma eller med andra högpresterare. McClelland trodde att dessa personer blev de bästa ledarna, även om det fanns en risk att de begärde för mycket av sin personal i tron att alla andra var lika prestationsinriktade. En belöning kan vara att få större och svårare uppgifter och kompetensutbildning för att klara av dem.

Att motiveras av makt är typiskt för människor som trivs med att ta stort ansvar och som vill påverka, organisera och styra andra.  De gillar konkurrens och vill belönas med större befogenheter och status, gärna i form av en högre position. Men även om de ofta söker sig till chefsjobb finns risken att de inte är tillräckligt flexibla och lyhörda för att fungera som ledare.

Samhörighet

Behovet av samhörighet betyder att personen drivs av att skapa förtroendefulla relationer och vara omtyckta. De anpassar sig till gruppen och vill hellre samarbeta än konkurrera. Belöning för dem kan vara att få utveckla goda samarbeten i något projekt. McClelland trodde att ett starkt behov av gemenskap underminerade beslutsfattande och ett objektivt tänkande hos chefer. De som motiveras av gemenskap vill inte sticka ut, att till exempel hyllas av chefen inför gruppen kan snarare vara obehagligt än belönande.

1. Den digitala kundresan toppar bolagens agendor.

2. Företag kommer att möta köparens förväntningar av en anpassad multikanalsupplevelse.

3. Plattformar för kunddata.

4. Analysverktyg.

5. Stegen i en säljares pipeline kommer att bli mer kundcentrerade.

6. Mikro-moment kommer till B2B.

Stannar till vid punk 6.

Google myntade termen mikro-moment för att definiera en situation då en användare agerar på ett behov för att att lära sig, upptäcka eller göra något. I dessa moment tar användaren ett beslut och skapar preferenser. Inom B2C så det vanligt att använda mikro-moment för att optimera en kundresa och öka ROI från marknad. Med det massiva ökandet av digitala kanaler och datadriven marknadsföring så tror vi att B2B också kommer att börja agera på mikro-moment under nästa år.

B2B-kunder tar sällan impulsbeslut, men de är mer benägna att söka efter svar vid vissa ögonblick. Som ett exempel kan vissa vara mer villiga att ställa en fråga i ett företags chatt då de precis har kommit över en bra resurs. I dessa ögonblick så är chattbottar ett jättebra verktyg som kan hjälpa dig att omvandla fler mikro-moment till möjligheter. Chattbottar kan starta igång en konversation och koppla prospektet till en säljare.

Handla genom Instagram

År 2040 spår Nasdaq att 95% av alla köp kommer att göras online. Det känns kanske som en överdrift, men under det senaste året och den sociala distanseringen, har e-handeln skjutit i höjden och utvecklingen har gått väldigt snabbt framåt. Inte minst det nya fenomenet social shopping. 

• 87% av konsumenterna säger att sociala medier hjälper dem att fatta ett beslut i köpprocessen.
• 30% av konsumenterna som använder sociala medier menar att de skulle handla direkt via de olika plattformarna som Instagram, Snapchat, Facebook, Twitter och Pinterrest.
• 90% av konsumenterna köper från de företag de följer på sociala nätverk, vilket är en ökning med 12% från 2019. 

Ser vi på siffrorna ovan så kan vi dra slutsatsen att social shopping är här för att stanna och ta än mer plats inom e-handel. I samband med att vi inte kunnat delta på fysiska event och i takt med att vi spenderar mer tid på sociala medier och dessutom blir allt mer otåliga som konsumenter kan vi se att detta är den nya normen. 

FYRA TIPS NÄR DU HÅLLER I ETT SOCIAL SHOPPING EVENT

1. VISA PRODUKTERNA LÅNGSAMT

Visa hellre upp färre produkter i ett långsammare tempo, än fler i ett snabbt tempo så att den som tittar hinner med.

2. PROVA KLÄDERNA LIVE 

 De plagg som man provar och visar på olika kroppstyper genererar högst engagemang i form av frågor och köp.

3. INVOLVERA TITTARNA

Involvera tittarna genom att svara på frågor i chatten och ställ frågor.

4. VAR TRANSPARANT

Var övertydlig om allt – längd på modell, storlek på plagg och färger.

Att vi (människan) är vanedjur är inget som undgått någon, men visst är det härligt (och läskigt) när vi ändrar beteende och anpassar oss.

Nedan länk tar dig till intressant läsning huruvida digitaliseringen påverkat vår syn på hur vi handlar mat och hur beteendet förmodligen kommer fortsätta efter Covid-19. Jag ser i alla fall fram emot det.

https://www.thinkwithgoogle.com/consumer-insights/trending-data-shorts/food-mealtime-data-insights

Först vill jag bara skriva att när man gör undersökningar på vilken läsk man tycker är godast så är svaren ofta Fanta el Sprite. Men faktum är att Cola/Pepsi säljs allra mest ändå. Samma sak gäller om vi svenskar föräldrar att äta svenskt-eko-kött så är det ett ringande ja, men ändå köps det mest importerat kött.

Slutsats: Vi gör inte alltid som vi säger. Men i detta fall nedan kan det ju faktiskt vara så att när vi kommer till vår butik får vi så usel service så vi faktiskt inte vill gå tillbaka även om vi föredrar att handla fysiskt. Skärpning till väldigt många butiksanställd. Hatten av till den del engagerade personerna där ute i retail som finns (men verkar vara ett döende släkte).

Fler köp på nätet samtidigt som många längtar till den fysiska butiken visar Adyens Retailbarometer 2020

Även om svenska företag har klarat sig bättre än företag i många andra länder är det tydligt att pandemin även här har förändrat våra köpbeteenden och två av tre kommer att fortsätta att visa lojalitet mot företag som de handlade av under de här månaderna, visar Adyens Retailbarometer 2020. Konsumenterna har också i större grad än tidigare ansträngt sig för att försöka välja att köpa från varumärken som uppvisat social medvetenhet och är lokala. 

– Företag som fanns där för sina kunder när krisen stod för dörren kommer att belönas med lojala följare. Den här trenden sträcker sig även till e-handeln där undersökningen visar att nästan hälften av globala konsumenter kommer att förbli lojala till lokala företag även när man handlar online. Pandemin visar tydligt att när nya vanor etableras är det avgörande att man förstår hur det påverkar konsumentlojaliteten, säger Tobias Lindh, Norden – och Baltikumchef på Adyen .

Adyens Retailbarometer är en årlig global undersökning av konsumenters vanor och förväntningar på handeln, samt hur företag möter dessa förändringar. Läs mer om Adyens Retailbarometer 2020.

– För oss är det viktigt att hjälpa våra kunder att få en större förståelse för vad konsumenten vill ha. Vad är deras önskemål, vad är det som påverkar köp, hur ser de på teknik och hur ser jämförelsen ut mellan länder i Skandinavien och globalt, förklarar Tobias Lindh.

Årets undersökning visar bland annat att även om många vill återvända till den fysiska butiken är många oroliga för fysisk kontakt och 52 procent menar att planlösningen och olika betalningssätt har blivit allt viktigare. 

– Kontaktlösa betalningar har varit viktiga under pandemin. Hälften av de tillfrågade föredrar detta. Och de flesta vill se att handlare använder mer teknik för att minska fysisk kontakt mellan kund och anställda. Globalt är fler än 1 av 2 konsumenter oroliga för att vidröra en betalterminal och skulle föredra kontaktlös betalning. I Skandinavien där kontaktlösa betalningar redan har en hög tillämpningsnivå innan pandemin har efterfrågan på en ökning av frekvensen för kontaktlöshet varit mindre än det globala genomsnittet, berättar Tobias Lindh.

Att vi blir digitala är inget nytt, att vi blir otåliga av det digitala är inget nytt heller. Att beställa matkassar online och få dem levererade dagen efter eller t.o.m samma dag kan kännas snabbt. Men nu lanserar Foodora en tjänst tillsammans med OKQ8 där man kan få sin mat på 30 min. Wow. Nedan är en artikel från Market.

Foodora öppnar livsmedelsbutik – ska leverera på 30 minuter

Foodora blir livsmedelshandlare. Inom kort öppnar de Foodora markets i Stockholm som ska leverera på 30 minuter efter beställning. ”Det är en game changer”, säger bolagets vd Hans Skruvfors.

Häromveckan offentliggjorde Foodora att de inleder ett samarbete med drivmedelsjätten OKQ8 att leverera dagligvaror, snacks och godis från deras butiker.

Men när Dagligvarunytt ställde frågan om det var aktuellt med dagligvaruhandel på riktigt var bolaget förteget.

Nu kommer svaret.

Foodora öppnar egen livsmedelshandel – under Foodora markets.
Den första butiken, som blir en hybrid mellan fysisk och digital butik, lanseras inom kort på söder i Stockholm och är specialbyggd för expressleverans.

– Vi kan leverera i stort vad som helst under 30 minuter. Svenskarna vill ha snabb leverans av dagligvaror, nu ser vi till att ordna det, då vi har infrastrukturen klar, säger vd Hans Skruvfors.

Tanken är sedan att i snabb takt rulla ut tjänsten i hela Stockholmsområdet och därefter lansera på flera platser i Sverige. Sortimentet ska vara brett och likna det man kan hitta i ”en vanlig livsmedelsbutik”.

– Butikerna ska också bli en stöttepelare för lokala varumärken. Genom oss kommer svenskarna kunna köpa närproducerade varor, vilket jag vurmar starkt för. Det lokala näringslivet är alltid något jag har i tankarna när vi utvecklar våra tjänster, säger Hans Skruvfors.

Innovativ teknik innebär nya möjligheter. Ingen kan vara expert på allt – men att hålla koll på vad som händer är ett måste i den moderna detaljhandeln.

RÖSTSTYRNING. Under 2018 började röststyrda tjänster – från svenska detaljhandelsföretag – dyka upp. Ica och H&M Home har till exempel gjort entré i digitala röststyrda assis- tenter som Google Home och Alexa. Att utforska tekniken via en smart högtalare som Alexa Google Home är en bra början.

AUGMENTED REALITY. NK:s julskyltning är ett exempel på hur tekniken nu börjar landa ute i handeln. Men augmented reality kommer bli riktigt stort först när det underlättar och förbättrar upplevelser i konsumenternas vardag. Som bättre och enklare navigation i butik till exempel.

ARTIFICIELL INTELLIGENS. Vi har sett exempel på AI i bland annat automatiska chattar. Framöver kommer vi se försörj- ningskedjor som effektiviseras med automation och AI.
Där besluten tidigare tagits av människor stiger nu tekniken in. Personalisering av upplevelser är ytteligare ett område där AI lämpar sig väl.

BLOCKCHAIN. Försörjningskedjan blir mer transparent
och tillgänglig med hjälp av blockchain-tekniken. Det öppnar också möjlighet att spåra produkter – och hur de har behand- lats – på ett helt nytt sätt. Alibaba finns bland företagen som utvecklar lösningar med tekniken.

DATAANALYS. Den nya tidens företag bygger på insamling och analys av data. Under 2019 kommer jakten på talanger och experter inom daataanalys bli än mer intensiv. Och kan- ske framförallt: på individer som har förmågan att göra big data visuellt greppbart för övriga organisationen.

RFID. Den tekniska utvecklingen inom detaljhandeln går blixtsnabbt inom vissa områden, i andra har startsträckan va- rit avsevärt längre. RFID är ett exempel. Det har pratats i de- cennier om tekniken – men det är först nu det börjar hända saker i butiksledet. RFID gör det bland annat möjligt att spåra produkter, både i butik och tidigare i försörjningskedjan.

DATORSYN. Amazon Go bygger till stor del på datorsyn. Det vill säga en teknik där kameror fångar vad som sker i butiken – visuell information som datorer sedan analyserar. Marks & Spencer och Microsoft har nyligen inlett ett samarbete där man använder datorsyn för att optimera driften av butikerna.

ANSIKTSIDENTIFIERING. Alibaba och Tencent (samarbetar med Carrefour) är två ledande företag som använder sig av facial recognition i butik. Man gör det för att automatiskt identifiera kunder. Tekniken används även av Apple iPhone X-serien. Räkna med att se den på fler ställen under 2019.

Detta blir ett kort inlägg, men ack så värdefullt att ha med sig. Jag har nu sedan en tid tillbaka bytt arbetsgivare och bransch (har iof en stor del kvar i retail). Men detta är totalt oberoende av bransch inom handeln vågar jag sticka ut hakan och påstå.

När den fysiska handeln bara handlar om transaktion så kommer den dö. Vi människor söker upplevelser, spänning och kunskap…. ge oss det så kommer du överleva ett tag till, om inte, packa ihop din butik och gör något annat.

Viktig del i detta är att handel är ett som ett maratonlopp, inte en sprint, den som håller ut längst kommer att vinna. Alla kan vara bra under kortare kampanjer eller öppningar, men där vinner du inga långa lopp.